Fett nöjd att städningen är gjord. Framför allt att golven blev rena och fina igen.

Det blir mycket fina fot/tass avtryck i denna familj kan jag lova   

Middagen är avklarad och uppäten, även fast det också tar emot. 
Inte helt, men sådär lagomt att det blir jobbigt. 

Min kära bror kom hem från storstan och stannar i ett par dagar.

Han sover hos mamma och pappa medans han är här.
Vi har suttit vid bordet och pratat lite allmänt, och så reste sig

mamma upp och gick fram och kramade mig.
Hon sa "lilla gumman, du mår inge bra idag va?"
Och då brast tårarna kan jag säga. Det var så skönt att hon höll om mig   

Vi satt länge vid köksbordet och pratade jag,mamma,syrran och brorsan.

Om en stund ska jag lämna sonen hos mina föräldrar och sen ska jag

ta en promenad till hästarna och greja lite. Solen skiner nu iaf.

Nyss så åskade det och regnade massor!

Flummigt inlägg i know... Over and out.

Ringde öppenvården för att kolla upp nästa läkartid. Jag berättade att jag mådde sämre och kände mig början till manisk. Min kontaktperson har sagt att det är bra om jag hör av mig till mottagningen när jag känner så.
Och när jag för en gång skull gör det, möts man av en sköterska som inte verkar ta mig på allvar.
Hon frågade om jag hade självmordstankar, jag sa nej. Jag har inte det men, det känns som om man inte blir tagen seriöst när man känner sej manisk (och jätte ledsen över det).

Suckar!!!!!!

Sitter i bilen och testar bloggappen,
hoppas det syns vad jag skriver.

Dags för första inlägget i denna blogg då. Jag som skriver här är alltså

en tjej med diagnosen bipolär typ 1. Jag fick diagnosen för ca 2 år sedan.

Innerst inne har jag svårt att acceptera att det är något "fel" på mig.

Dom flesta av mina bekanta runt omkring mig, vet inte ens om detta.

Jag har varit sjukskriven av och till under ca 3 år. Har väl inte direkt

fått den bästa hjälpen. Blivit bortglömd och mest fått nya mediciner och blivit hemskickad.

Men nu verkar det som om öppenvården har skärpt till sig lite. Hoppas jag!

Har ingentligen en annan blogg, men eftersom jag har svårt att prata

om min diagnos öppet, så valde jag att göra denna blogg där jag kan ventilera mig.

Over and out for this time!